Month: april 2015

Skolmaten i Montessori

lina Montessori , , , ,
Skolmaten i Montessori

Oavsett vilken pedagogik man använder sig av i undervisningen är lagen lika för alla skolor när det gäller skolmaten. Montessoriskolor måste således rätta in sig efter samma regler när det gäller maten som landets övriga friskolor och kommunala skolor. Om man vill ha elever som presterar väl och som mår bra finns det inte heller någon anledning att inte följa lagen; den säger nämligen att alla elever har rätt till gratis mat i skolan, och att den maten ska vara näringsriktig.

Förslaget till lagen om att maten ska vara näringsriktig kom 2009, efter ett flertal rapporter om elevernas hälsa och matvanor som oroade landets lärare och regering. Bland annat visade rapporterna att eleverna var trötta och presterade dåliga studieresultat. De visade också att många elever struntade i att äta den lunch som de fick gratis i skolan, och i vissa fall valde bort den för att istället äta snabbmat eller godis. En enkätundersökning från Skolmatens vänner och LRF visade att så många som 12 procent av landets elever, ungefär 120 000 elever, inte åt sin skollunch. Anledningarna som angavs var framförallt att de inte tyckte om maten.

Skolorna hade fram till dess kämpat med matkostnaderna, då budgeten för mat hade legat stilla, samtidigt som matpriserna hade ökat. Detta gjorde att många kommuners skolor inte levde upp till kraven ställda av Livsmedelsverket. Men efter att förslaget om lag om näringsriktig skolmat lagts fram blev det verklighet – det är numera lagstadgat att maten som serveras i skolan ska vara näringsriktig.apple-256268_1280

Exakt vad detta betyder finns dock inte stiftat i lag. Det ledde till en debatt om vad för slags mat skolorna borde servera. Bland annat diskuterades varför man i vissa skolor endast serverade lättmargarin och inte vanligt smör till brödet vid lunchen. Andra manade dock att fokusera på det som är viktigt, nämligen att servera god och näringsrik mat som barnen faktiskt vill äta. Detta försöker Montessoriskolan Nova göra, då de beställer mat från en leverantör där matens näringsinnehåll är beräknat och granskat. I skolans eget kök förbereds sallader och tillbehör till maten.

Om du vill servera god och näringsriktig mat till din familj även hemma, kan du hitta mängder av recept och inspiration på Matklubben.se.

Montessori i Sverige

lina Montessori , , , ,
Montessori i Sverige

Grundaren av Montessoripedagogiken, Maria Montessori, levde mellan 1870 och 1952. Hon föddes i Italien, men skulle komma att dö i Nederländerna, efter att Mussolini skickade henne i exil under andra världskriget, då hon vägrade att hjälpa till med att utbilda barn till soldater. I staden i Nederländerna där hon bodde, Noordwijk aan Zee, ligger än idag högkvarteret för det internationella Montessoriförbundet, Association Montessori Internationale. Åtta år efter Maria Montessoris död fick hennes pedagogik också fäste i Sverige, då Svenska Montessoriförbundet bildades 1960. Förbundet fungerar som ett gemensamt organ för Sveriges olika Montessoriföreningar, och ska verka för Montessoripedagogikens utbredning i landet.

Montessoripedagogiken har också brett ut sig markant sedan 1960-talet i Sverige. Idag finns ungefär 650 Montessoriskolor på grundnivå i landet. Dessutom finns det många kommunala skolor i Sverige som i högre eller lägre utsträckning tillämpar Montessoripedagogik i sin verksamhet, till exempel genom att ha en särskild Montessoriklass.

Det är med andra ord ett stort antal barn i Sverige som berörs av Maria Montessoris pedagogik. På grund av detta finns det också en stor önskan från forskare att undersöka hur effektiv pedagogiken faktiskt är jämfört med traditionell undervisning – hur mycket lär sig egentligen barnen i Montessoriskolor? I USA har sådan forskning gjorts, och enligt den amerikanska studien, som genomfördes på en Montessoriskola i Wisconsin med barn i åldrarna fem och tolv år, lär sig barn mer och bättre med Montessoripedagogik. Resultaten visade att Montessoribarnen hade lättare att lösa matematiska problem och att skriva uppsatser, och att de dessutom var bättre på att umgås med andra barn.NSRW_Maria_Montessori

För att bekräfta att detsamma gäller svenska barn skulle en liknande jämförelse behöva göras här. Det verkar dock kunna dröja, eftersom Montessoriforskare och pedagogikforskare vid Lärarhögskolan i Stockholm har ansökt som forskningspengar för en sådan studie hos Vetenskapsrådet tre gånger, och fått avslag samtliga gånger.

Om ditt barn går i en Montessoriskola vet du att många saker där skiljer sig från en traditionell förskola eller skola. Många saker är dock precis desamma, oavsett vilken pedagogik som används. En sådan sak är till exempel att barnens kläder lätt försvinner. För att undvika det kan du sy eller stryka fast namnlappar i barnens jackor och overaller, som du enkelt kan beställa på Namnband.se.