Montessoripedagogik hemma

Montessoripedagogik hemma

Montessoripedagogik är inte bara något som kan appliceras till lärande i skolan, utan till all form av lärande som barnet gör i livet. Om man vill kan man med andra ord stimulera barnets eget lärande och egna upptäckter även hemma, och som förälder agera som den passiva montessoriläraren som bara griper in när hjälp behövs. Att använda sig av montessoripedagogik hemma kan lära barnet ansvar och att ta hand om sig själv från en tidig ålder, vilket är något han eller hon kommer att ha med sig hela livet.child-645451_960_720

För att barnet ska kunna upptäcka och lära sig saker på egen hand i hemmet förutsätter det dock vissa förändringar i rummen, för att anpassa dem till barnet. Ett tydligt exempel på det är badrummet, som också är ett bra rum att börja med om man vill implementera montessoripedagogiken en bit i taget hemma. Detta eftersom det inte krävs stora förändringar för att göra det mer barnvänligt. I badrummet finns dels tillfällen för barnet att lära sig eget ansvar, till exempel när det är dags att borsta tänderna eller tvätta händerna, och dels för lek och lärande i badkaret.

För att möjliggöra att barnet själv lär sig ansvara för sin hygien (i den utsträckning som är lämplig) bör man för det första skapa ett litet utrymme där man kan hänga en spegel i barnets höjd. Det finns också trådkorgar som man enkelt kan fästa på väggen med hjälp av sugkoppar, där man kan förvara barnets egen hårborste, tandkräm och tandborste. När barnet blir äldre kan man enkelt ta bort korgarna utan att de lämnar några märken efter sig. För att barnet ska kunna tvätta händerna kan man ställa in en pall i badrummet, så att barnet når upp till handfatet. Är barnet litet når det sannolikt inte själv fram till kranarna, men det är en fördel, eftersom en förälder ändå bör vara med och övervaka.

När barnet ska bada kan man kombinera nytta med nöje, och använda sig av leksaker som också går att lära från. Man kan till exempel ha plastleksaker i form av olika havsdjur, som delfiner, hajar och sköldpaddor, och prata om dem. En annan klassisk badleksak som passar in i montessoripedagogiken är mått, byttor och plastsilar från köket. De flesta barn kan underhålla sig själva i timmar med dessa enkla ”leksaker”, och samtidigt lära sig om mått och volym. Om du inte har ett badkar i hemmet hittar du billiga badkar på Buildor.se.

Utomhuspedagogik på Montessoriskolor

Utomhuspedagogik på Montessoriskolor

Montessoriskolorna är självklart framförallt kända för att de tillämpar den pedagogik som utvecklades av Maria Montessori om barns utveckling och inlärningsförmåga. Vissa Montessoriskolor tillämpar dock även något som kallas för utomhuspedagogik. Det finns även renodlade utomhuspedagogikförskolor, till exempel Ur och skur, som inte använder sig av Montessoripedagogiken. På de förskolor som nämns nedan har dock Montessoripedagogiken och utomhuspedagogiken kombinerats.

En av de skolor som använder sig av detta koncept är Falkenbergs kommunala Montessoriskola. Där har man använt sig av utomhuspedagogik sedan 2007, vilket i praktiken innebär att barnen är utomhus tre dagar i veckan, oavsett väder. Det finns flera syften med utomhusverksamheten. Till exempel vill man ge barnen en bättre förståelse och respekt för natur och miljö, vilket skolan anser att de lättast får i naturen. Naturen fungerar också som en utökning av klassrummet, där barnen kan studera ämnen gränsöverskridande och träna på sin motorik. Skolorna utövar även så kallad social träning, det vill säga samarbete, hänsyn och ansvartagande. Barnen får också utrymme till fri lek. Efter att de har tillbringat en dag utomhus träffas alla klasser inomhus för att reflektera kring det de upplevt i en timme.children-542037_640

En annan skola med samma mål om att ge barnen kunskap och respekt för naturen genom att låta dem uppleva naturen är Naturmontessori, en skolkoncern som har tre förskolor: två i Kungälv och en i Alafors. Stort fokus i dessa skolor ligger på hållbarhet. Förutom att arbeta med barnens värderingar kring att respektera naturen köper skolan till exempel in livsmedel som är närproducerade och ekologiska. Skolan ser också hållbarhet som ett inre värde, till exempel genom att i varje val man gör se till helheten och vad som är bäst för alla. I det ingår att inte göra egen vinning på bekostnad av andra.

Det är inte bara viktigt att vara utomhus för barn, utan även för vuxna. Detta gäller särskilt de som tillbringar mycket tid vid ett skrivbord under sina arbetsdagar. Som chef har man möjlighet att påverka hur mycket ens anställda kommer ut. Om man ska anordna teambuilding i Stockholm kan man till exempel kontakta Teamout, som erbjuder en mängd teambuildingaktiviteter utomhus, i naturen.

Skolmaten i Montessori

Skolmaten i Montessori

Oavsett vilken pedagogik man använder sig av i undervisningen är lagen lika för alla skolor när det gäller skolmaten. Montessoriskolor måste således rätta in sig efter samma regler när det gäller maten som landets övriga friskolor och kommunala skolor. Om man vill ha elever som presterar väl och som mår bra finns det inte heller någon anledning att inte följa lagen; den säger nämligen att alla elever har rätt till gratis mat i skolan, och att den maten ska vara näringsriktig.

Förslaget till lagen om att maten ska vara näringsriktig kom 2009, efter ett flertal rapporter om elevernas hälsa och matvanor som oroade landets lärare och regering. Bland annat visade rapporterna att eleverna var trötta och presterade dåliga studieresultat. De visade också att många elever struntade i att äta den lunch som de fick gratis i skolan, och i vissa fall valde bort den för att istället äta snabbmat eller godis. En enkätundersökning från Skolmatens vänner och LRF visade att så många som 12 procent av landets elever, ungefär 120 000 elever, inte åt sin skollunch. Anledningarna som angavs var framförallt att de inte tyckte om maten.

Skolorna hade fram till dess kämpat med matkostnaderna, då budgeten för mat hade legat stilla, samtidigt som matpriserna hade ökat. Detta gjorde att många kommuners skolor inte levde upp till kraven ställda av Livsmedelsverket. Men efter att förslaget om lag om näringsriktig skolmat lagts fram blev det verklighet – det är numera lagstadgat att maten som serveras i skolan ska vara näringsriktig.apple-256268_1280

Exakt vad detta betyder finns dock inte stiftat i lag. Det ledde till en debatt om vad för slags mat skolorna borde servera. Bland annat diskuterades varför man i vissa skolor endast serverade lättmargarin och inte vanligt smör till brödet vid lunchen. Andra manade dock att fokusera på det som är viktigt, nämligen att servera god och näringsrik mat som barnen faktiskt vill äta. Detta försöker Montessoriskolan Nova göra, då de beställer mat från en leverantör där matens näringsinnehåll är beräknat och granskat. I skolans eget kök förbereds sallader och tillbehör till maten.

Om du vill servera god och näringsriktig mat till din familj även hemma, kan du hitta mängder av recept och inspiration på Matklubben.se.

Montessori i Sverige

Montessori i Sverige

Grundaren av Montessoripedagogiken, Maria Montessori, levde mellan 1870 och 1952. Hon föddes i Italien, men skulle komma att dö i Nederländerna, efter att Mussolini skickade henne i exil under andra världskriget, då hon vägrade att hjälpa till med att utbilda barn till soldater. I staden i Nederländerna där hon bodde, Noordwijk aan Zee, ligger än idag högkvarteret för det internationella Montessoriförbundet, Association Montessori Internationale. Åtta år efter Maria Montessoris död fick hennes pedagogik också fäste i Sverige, då Svenska Montessoriförbundet bildades 1960. Förbundet fungerar som ett gemensamt organ för Sveriges olika Montessoriföreningar, och ska verka för Montessoripedagogikens utbredning i landet.

Montessoripedagogiken har också brett ut sig markant sedan 1960-talet i Sverige. Idag finns ungefär 650 Montessoriskolor på grundnivå i landet. Dessutom finns det många kommunala skolor i Sverige som i högre eller lägre utsträckning tillämpar Montessoripedagogik i sin verksamhet, till exempel genom att ha en särskild Montessoriklass.

Det är med andra ord ett stort antal barn i Sverige som berörs av Maria Montessoris pedagogik. På grund av detta finns det också en stor önskan från forskare att undersöka hur effektiv pedagogiken faktiskt är jämfört med traditionell undervisning – hur mycket lär sig egentligen barnen i Montessoriskolor? I USA har sådan forskning gjorts, och enligt den amerikanska studien, som genomfördes på en Montessoriskola i Wisconsin med barn i åldrarna fem och tolv år, lär sig barn mer och bättre med Montessoripedagogik. Resultaten visade att Montessoribarnen hade lättare att lösa matematiska problem och att skriva uppsatser, och att de dessutom var bättre på att umgås med andra barn.NSRW_Maria_Montessori

För att bekräfta att detsamma gäller svenska barn skulle en liknande jämförelse behöva göras här. Det verkar dock kunna dröja, eftersom Montessoriforskare och pedagogikforskare vid Lärarhögskolan i Stockholm har ansökt som forskningspengar för en sådan studie hos Vetenskapsrådet tre gånger, och fått avslag samtliga gånger.

Om ditt barn går i en Montessoriskola vet du att många saker där skiljer sig från en traditionell förskola eller skola. Många saker är dock precis desamma, oavsett vilken pedagogik som används. En sådan sak är till exempel att barnens kläder lätt försvinner. För att undvika det kan du sy eller stryka fast namnlappar i barnens jackor och overaller, som du enkelt kan beställa på Namnband.se.