Maria Montessori föddes i Italien 1870 men dog i Nederländerna år 1952 efter att ha tvingats i exil av Mussolini. Kärnan i hennes pedagogik är att barnet strävar efter att utvecklas och vill lära sig så man bör låta barnet ta egna initiativ i en miljö som är anpassad för barn. Det ska finnas tydlighet, struktur, inlärningsmetoder och även leksaker som ska öppna deras sinne för att de ska lära sig på bästa sätt. Montessori-skolor finns över hela Sverige och även i Göteborg. Idag finns cirka 650 Montessoriskolor i Sverige på grundnivå och ett tjugotal av dem finns i Göteborg.

Montessoriskola i Göteborg i konkurs

I Göteborg finns ett 20-tal Montessoriskolor, från förskola till högstadieskola. För att få kallas för en Montessoriskola måste skolan uppfylla vissa kriterier som till exempel att de flesta av den pedagogiska personalen ska ha utbildning inom Montessoripedagogiken. Pixbo Montessoriskola i Göteborg har gått i konkurs trots många kampanjer från föräldrar och elever. Man har inte lyckats att locka tillräckligt många elever för att kunna fortsätta verksamheten. Skolan har till och med bytt lokaler för att försöka få ner kostnaderna men det har inte hjälpt. Både föräldrar och personal har dock förhoppningar om att kunna fortsätta driva skolan och har skickat in en ansökan till Skolinspektionen.

Pedagogiska metoder i en Montessoriskola

Det ska finnas tydlighet och struktur i en Montessoriskola. Miljön ska vara inbjudande och anpassad för barnet så att det uppmuntrar han/hon till att vilja lära sig nya saker. Inlärningsredskap och leksaker ska vara designade så att de underlättar lärandet. Lärarens roll i en Montessoriskola är annorlunda jämfört med en lärare i en traditionell skola. Läraren i Montessoriskolan har en tillbakadragen roll och observerar barnet i stället för att tala om vad han/hon ska göra. På så sätt ska barnet ta egna initiativ och ansvar för det material som han/hon använder. Genom att få agera själva kommer barnen att utvecklas och lära sig nya saker i sin egen takt.

Grundaren av Montessoripedagogiken är Maria Montessori som levde mellan 1870 och 1952. Hon föddes i Italien, men hennes liv avslutades i Nederländerna efter ha tvingats leva där i exil av Mussolini. Kärnan i hennes pedagogik är att barn alltid strävar efter att lära sig nya saker och utvecklas. Lärarens roll är annorlunda än den traditionella, då läraren i en Montessoriskola har en mer tillbakadragen roll, där barnen själva ska ta initiativ och inte bli tillsagda vad de ska göra. Med rätt metoder, redskap och aktiviteter, kan barnen ta in och behålla mer kunskap än med de vanliga metoderna.

Skolor lever inte upp till krav

På svenska Montessoriförbundet auktoriserar man skolor utifrån de kriterier som krävs, för att en skola ska få kallas för en Montessori-skola. Nu har det framkommit att det finns problem bland skolor i Stockholmsområdet när det gäller auktoriseringen. Skolorna lever inte upp till egna Montessoripedagogikens krav och saknar auktorisering helt eller delvis. Dock betyder inte detta att skolorna inte är godkända enligt Skolinspektionen eftersom auktoriseringen inte har med läroplanen att göra. Det som saknas på dessa skolor är oftast att det inte finns tillräckligt med Montessori-utbildad personal vilket är ett måste. Pedagogiken ska också genomsyra undervisningen inte bara låta undervisningen vara inspirerad av metoderna.

Montessorimetoder som gäller

Montessorimetoden bygger på barnets egna förmåga att vilja lära sig och utvecklas genom att ta ansvar. De tre grunderna som pedagogiken bygger på är frihet, självverksamhet och individualisering. För att detta ska kunna fungera i en undervisningsmiljö krävs struktur och förberedelser. Barnen har ansvar för materialet de använder och de ska få vara i öppna, inbjudande miljöer där möblerna är anpassade till barn. Klasserna ska vara åldersintegrerade vilket betyder att de yngre barnen kan lära sig av de äldre. Lärarens roll är annorlunda jämfört med en traditionell lärare. En Montessorilärare ska hålla sig i bakgrunden och låta barnet ta egna initiativ och utvecklas.

Montessori är ett namn som frekvent nämns i relation till utbildning och uppfostring. Metoderna som bär hennes namn har blivit ett vanligt förekommande sätt för lärare och föräldrar att ge barn en gedigen utbildning. Ändå är det få som vet vem kvinnan bakom idéerna var. Maria Montessori levde ett banbrytande liv i en tid som var konservativare när det gällde kvinnliga bidrag till forskningen än idag. Det bidrar ytterligare till att ge Maria Montessori en imponerande roll i historien. Här är berättelsen om italienskan som förändrade skolväsendet i hela världen.

Även om Maria Montessori till största delen är känd för sina lärometoder var det faktiskt inte hennes levebröd att arbeta inom pedagogik. Istället var det som fysiker som hon arbetade i inledningen av hennes yrkesliv. Montessori växte upp i Italien under slutet av 1800-talet och lyckades skaffa sig en gedigen utbildning på universitet i Rom där hon var en del av den medicinska fakulteten. Hennes akademiska talang var omedelbart uppenbar och hon vann pris för sin excellens inom forskningsvärlden.

1907 beslöt hon sig för att byta riktning i arbetslivet. Under åren som vetenskapskvinna hade hon utvecklat en övertygelse om att alla människor var möjliga att utbilda och därigenom skaffa sig ett bättre liv. Det var tätt förknippat till en egalitär tanke om att kvinnor såväl som de lägre ekonomiska klasserna samt andra marginaliserade grupper hade möjlighet att klättra uppåt på samhällsstegen. Hennes skola blev ett försök att sätta dessa teorier i praktik. Snart visade det sig att hennes metoder inte bara såg bra ut på papperet utan också hade stor framgång i verkliga livet. Det ledde till att ryktet om hennes namn spred sig och det öppnades skolor baserade på montessori-pedagogiken här och där.

På äldre dagar reste Montessori runt i världen för att föreläsa, bland annat i Sverige, och det ledde ytterligare till att hennes teorier spred sig till nya delar. Idag är det många i vuxen ålder som fick sin utbildning enligt Montessori-pedagogiken. Om du är förälder och vill ge dina barn den bästa möjliga starten i livet kan det därför vara ett alternativ. Ett annat sätt att ge dem en bra start är att köpa en vagn från Bugaboo.

Maria Montessori var en italiensk kvinna som levde under slutet av 1800-talet. Hon var den första italienska kvinnan som erhöll en examen i medicin i Italien, något som var väldigt kontroversiellt under den tidsperioden.

Montessori-metoden är en metod Maria Montessori utvecklade genom observationer och självstudier. Hon öppnade en skola för att lära barn att läsa och skriva. Det var dock inte vilka barn som helst, utan bland annat barn från mentalsjukhus som ansågs olärbara. Genom hennes pedagogik lärde sig likväl även dessa barn att läsa och skriva framgångsrikt.

Utan att gå in alltför djupt kan man säga att det finns ett antal punkter som anses vara essentiella i hennes metod. I klassrummet erbjöds barnen en mängd olika verktyg som var speciellt utvecklade för att stimulera inlärning. Det var leksaker som barnen kunde använda för att bland annat lära sig skriva och läsa. Det ska alltid bara finnas ett exemplar av leksaken i klassrummet för att få barnen att turas om och dela den med andra.

En annan viktigt del av metoden är att klassrummet ska vara inbjudande med glada färger och en positiv atmosfär. Barnen ska tycka det är roligt att komma in och lära sig. Principen är att barnen vill lära sig mer om det är kul att lära sig. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig från den traditionella. Istället för att aktivt föreläsa och ställa krav ska läraren ta en mer tillbakadragen roll och låta barnen lära sig själva. Läraren ska bara finnas till hands för att hjälpa till om det blir problem eller för att ge råd, men då för att underlätta barnets eget lärande.

Metodens kärna
Montessori var övertygad om att barnen själva strävar efter att lära sig nya saker och utvecklas. Hon ansåg att det fanns olika perioder där inlärningen kunde ge störst effekt. Med hjälp av rätt material och aktiviteter kunde barnen ta in och behålla mer kunskap än med traditionella metoder.

Metoden har idag utvecklats för att även kunna utbilda äldre barn, ungdomar och vuxna. Det är därför ett utmärkt verktyg att ha i bagaget. Även andra utbildningar, som en projektledarutbildning, kan vara till stor nytta när man arbetar med barn- och vuxenutbildning. Förutom själva pedagogiken är organiseringen och strukturering av inlärningstillfällena också oerhört viktig för att få ut så mycket som möjligt av tiden tillsammans. Detta i kombination med Montessori är ett bra alternativ till den traditionella utbildningen.

Denna italienska kvinna föddes år 1870 och hennes liv var lika kontroversiellt som det var spektakulärt. Det visade sig tidigt att Maria Montessori var duktig på att studera, och hon visade en talang för ämnen som matematik och fysik. När hon var 20 år fick hon ett intyg i fysik och matematik, och hade tankar att vidareutbilda sig till ingenjör, men valde istället att studera medicin. Detta var något som var väldigt ovanligt bland kvinnor, inte bara valet att vidareutbilda sig utan även själva utbildningen. Kvinnor ansågs under den här tiden inte ha något att göra i de högre utbildningarna.

Maria Montessori valde att utbilda sig på Roms universitet, trots starkt motstånd från både lärare och elever på grund av hennes kön. Trots det var hon framgångsrik och jobbade envist till sig en position som sjukhus-assistent under hennes första år, något som gav henne ovärderlig praktisk erfarenhet. Under de sista två åren specialiserade hon sig i pediatrik och psykologi och blev en expert i ämnet. Hennes tid vid universitetet gjorde stort intryck i hur hon senare valde att leva sitt liv.

Yrkesverksamhet
Maria Montessori började tidigt att jobba med barn som hade problem i form av psykologiska störningar. Hon tog sig även ofta tiden att föreläsa om kvinnors rättigheter i allmänhet och de problemdrabbade barnens rättighet att få utbilda sig. Det var under den här tiden som hon började observera och utveckla sina metoder för att lära de problemdrabbade barnen. År 1906 fick hon möjligheten att ansvara för utbildningen i en skola. Hon bestämde sig då för att prova sina metoder i praktiken, i syfte att observera och utveckla dessa ytterligare. Hennes observationer och upptäckter i skolan lade grunden till vad vi idag kallar för Montessori-metoden.

En av historierna som kretsar kring Maria Montessori hände under andra världskriget. Under denna period hade Benito Mussolini makten i Italien, och i början var han väldigt uppmuntrande till Maria Montessori och hennes metod att lära barn. Det startades flera nya skolor i hela landet, men bara efter några år stängdes de. Anledningen sägs vara att Maria Montessori vägrat hjälpa Benito Mussolini använda hennes principer till att skapa barnsoldater.

Maria blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris under sin livstid. Än idag används hennes principer och metoder i hela världen för att utbilda barn och ungdomar.

Montessorimetoden bygger på principen att barnen själva vill utvecklas och lära sig nya saker. Genom att ge barnen friheten, verktygen och uppmuntringen att lära sig själva kan de tidigt lära sig att bli självständiga individer. De tre grunderna som metoden bygger på är just ”frihet, självverksamhet och individualisering”.

Barnen har möjlighet att själva få bestämma vad de ska lära sig, när de ska lära sig och hur de går till väga. Detta innebär inte att barnen släpps lösa och att ständigt kaos råder. För att kunna få metoden att fungera krävs även förberedelse och strukturer. Barnen får lära sig att ta hand om materialet och själva lägga tillbaka leksakerna. Även miljön de befinner sig i, klassrummen och lokalerna, är förberedda för att göra det möjligt för barnen att lära sig. Det handlar till exempel om att det finns öppna ytor som ger barnen frihet att gå som de vill, att möblerna är anpassade för barnen och att det bara finns ett exemplar av de olika leksakerna. Klasserna har en mix av olika åldrar, vilket får äldre barn att växa och utvecklas genom att de visar de yngre barnen hur vissa saker görs.

Lärarens roll är att förklara materialen, eller ”leksakerna”, till barnen och ge råd under vägen. På ett sätt är det mer likt en handledare än en traditionell lärare. De ska ta tillvara på barnens intressen och vara observanta på vilken kunskapsnivå de ligger på, för att kunna ge rätt material.

Som med all utbildning har även Montessoris metoder fått utstå kritik och motstånd genom tiderna. Men i modern tid har metoden visat sig vara effektiv och tillämpas idag i stora delar av världen. Studier från 2005 visar till exempel att yngre barn i åldrarna 3 till 11 år, som lärt sig via montessorimetoden, överträffade andra barn i samma åldrar när det gällde matematik och naturvetenskap. I vissa fall har en del skolor bara plockat vissa delar av metoden och ändå haft framgång.

Kända Montessorielever
Det finns ett antal betydelsefulla personer i världen med Montessoribakgrund. Några exempel på dessa är Googles bägge grundare, Larry Page och Sergei Brim, samt Amazons grundare Jeff Bezoz. Detta är dock bara några få från en lista med mängder av inflytelserika och kreativa personer. Det är just kreativiteten och självständigheten som verkar vara den gemensamma nämnaren hos många av dessa personer. Montessorimetoden hjälper barnen att själva utveckla sin förmåga att ta ansvar och söka kunskap. I Sverige finns det Svenska Montessoriförbundet som jobbar för att metoden ska få större utbredning i landet.